Hans Op de Beecks gråa drömvärld intar Amos Rex

I Amos Rex nya utställning förekommer barnskulpturer i verklig storlek, men den världsberömda konstnären bakom verken är inte ute efter att återskapa något slags Madame Tussauds.

När man går in i utställningssalen på Amos Rex är det som att tiden plötsligt stannar, och allt runtomkring en fryser till is. I rummet står den belgiska konstnären Hans Op de Beecks skulpturer i monokroma färger i grått, som hör till utställningen Den tysta paraden som öppnar på onsdag den 21 september.

Op de Beeck är världsberömd för sina storskaliga installationer som han bland annat ställt ut under biennaler i Japan, Kina och Indien. Han har också gjort soloutställningar i USA, Argentina och runtom i Europa, men det är första gången han ställer ut i Finland.

Den tysta paraden välkomnar besökarna att betrakta livets vardagliga ögonblick – ett barn som blåser en såpbubbla, en brasiliansk dansare som röker en cigg efter en svettig övning, eller ett tonårspar som håller hand för första gången – liksom omvälvande frågor om döden, och varför vi finns till.

Sann fiktion

Trots att Op de Beecks skulpturer av både människor och saker ser verklighetstrogna ut, är han inte intresserad av realism.– Jag vill leverera trovärdig fiktion. Om jag hade varit intresserad av hyperrealism hade jag skapat allt i rätt storlek och färger. När man tar bort färgerna blir verket en representation, eller en slags skräckslagen version av verkligheten.Han jämför sina verk med skönlitteratur. När man läser en roman förstår man att författaren hittat på berättelsen, men det spelar ingen roll. Så länge man känner igen karaktärerna i boken känns berättelsen sann.– Man kan beröras lika djupt av en karaktär i en bok som av ens egna barn.

Frågan som inte borde ställas

Utställningen innehåller flera konsthistoriska symboler och metaforer för livets förgänglighet och människans existens: dödskallar, vindruvor och ljus.– Man kunde säga att utställningen är en reflektion över mänsklighetens tillstånd, och hur korta våra liv är.Det låter tungt, men Op de Beeck hoppas att utställningen inte känns dyster.– Jag ser på livet som en tragikomisk sak. Jag är inte en särskilt melankolisk person, inte heller någon optimist. Jag tar livet med lätthet, men förstår också dess tyngd.

Det här är en tramsig fråga som man egentligen inte borde ställa under en seriös intervju ... Men vilken är din favoritfärg?

– Ärligt talat så är en av mina favoritfärger turkos! Bara en del av mina verk är färglösa. När jag jobbade med teater och opera var kostymdesignen och scenografin väldigt färgglad.

Fängslande slow-tv

Op de Beeck har jobbat mångsidigt under sin karriär, och även skapat en stor mängd videokonstverk. Den 44 minuter långa svartvita videon Staging silence visas under utställningen.Verket består av korta klipp uppradade efter varandra, där två par händer konstruerar och dekonstruerar olika miljöer och landskap på ett bord. Till exempel folie blir till en bergskedja som reflekteras i vatten, och en riskaka blir abstrakt modern konst som hänger på en vägg på ett museum.När man tittar på den beroendeframkallande videon påminner det om känslan när man vill veta vad som kommer härnäst när man scrollar genom sitt flöde på Instagram eller Tiktok.

English:

Amos Rex's new exhibition features life-size sculptures of children, but the world-renowned artist behind the works is not looking to recreate some kind of Madame Tussauds.

When you enter the exhibition hall at Amos Rex, it is as if time suddenly stops, and everything around you freezes to ice. In the room are the sculptures of the Belgian artist Hans Op de Beeck in monochrome colours in grey, which belong to the exhibition The Quiet Parade, which opens on Wednesday, September 21.

Op de Beeck is world-renowned for his large-scale installations, which he has exhibited at biennales in Japan, China and India, among others. He has also had solo exhibitions in the USA, Argentina and around Europe, but this is the first time he is exhibiting in Finland.

The Quiet Parade welcomes visitors to consider life's everyday moments—a child blowing a bubble, a Brazilian dancer smoking a cigarette after a sweaty practice, or a teenage couple holding hands for the first time—as well as poignant questions about death, and why we exist.

True fiction

Although Op de Beeck's sculptures of both people and things look lifelike, he is not interested in realism. - I want to deliver believable fiction. If I had been interested in hyperrealism, I would have created everything in the right size and colors. When you remove the colours, the work becomes a representation, or a kind of petrified version of reality. He compares his works to fiction. When you read a novel, you understand that the author made up the story, but it doesn't matter. As long as you recognize the characters in the book, the story feels true. - You can be touched just as deeply by a character in a book as by your own children.

The question that shouldn't be asked

The exhibition contains several art historical symbols and metaphors for the impermanence of life and human existence: skulls, grapes and light. - You could say that the exhibition is a reflection on the condition of humanity, and how short our lives are. It sounds heavy, but Op de Beeck hopes that the exhibition does not feel gloomy. - I see life as a tragicomic thing. I am not a particularly melancholic person, nor an optimist. I take life lightly, but also understand its weight.

This is a silly question that shouldn't really be asked during a serious interview... But what's your favorite color?

- Honestly, one of my favorite colors is turquoise! Only some of my works are colourless. When I worked in theater and opera, the costume design and scenography were very colorful.

Captivating slow-motion television

Op de Beeck has worked diversely during his career, and also created a large amount of video artwork. The 44-minute long black-and-white video Staging silence is shown during the exhibition. The work consists of short clips lined up one after the other, where two pairs of hands construct and deconstruct different environments and landscapes on a table. For example, foil becomes a mountain range reflected in water, and a rice cake becomes abstract modern art hanging on a wall in a museum. Watching the addictive video reminds you of the feeling of wanting to know what comes next when scrolling through their feed on Instagram or Tiktok.